Klimatsmart brukarsamverkan

Arbetssätt för sänkt energianvändning


I skriften Klimatsmart brukarsamverkan – arbetssätt för sänkt energianvändning beskriver vi hur du inom offentlig fastighetsförvaltning kan motivera brukarna att arbeta med energieffektivisering, hur man planerar och organiserar ett sådant arbete och hur själva genomförandet ska gå till. Genom de tips och råd som finns i skriften kan du spara pengar i offentliga fastigheter. 

Det finns en stor potential till besparingar genom effektivare energianvändning i offentliga fastigheter. Det är också dessa fastigheter som ska visa vägen för andra fastighetsägare i samhället. 

Ytterst är energieffektivisering en fråga om att hushålla med det allmännas resurser. Sparad energi innebär mer pengar till annan verksamhet och kan användas klokare än till energislöseri. Det behövs därför ett aktivt engagemang på politisk nivå som uppmuntrar sådana åtgärder, men som också ser till att det finns rätt förutsättningar att kunna genomföra energieffektiviseringsarbetet.  

Det kan vara lätt att förlita sig till entusiastiska eldsjälar för att få till energibesparing, men energieffektiviseringsarbete har svårt att få fäste och utvecklas om den inte blir en del av vardagen och om det inte organiseras på ett bra sätt. Förändringar kräver därför en kompletterad och tydlig organisation, särskilt i omställningsfasen innan man ännu hunnit göra det nya till rutin. 

En viktig grupp att få med för att energieffektiviseringsarbetet ska bli framgångsrikt är personalen som använder lokalerna. Det gäller alla – vårdpersonal, rektorer, lärare, elever med flera – som dagligen kan genomföra åtgärder som kan spara energi. För att brukarna ska kunna medverka behöver de kunskap och stöd att komma igång. De behöver hjälp med teknisk information så att åtgärderna blir riktiga, hjälp med att förändra rutiner och etablera dessa i nya former samt med att följa upp åtgärderna och se att de ger resultat. För detta behövs planering, organisation och regelbundenhet. Genom att arbeta systematiskt och kombinera experternas kunskaper om tekniska lösningar med brukarnas insikter om hur verksamheten fungerar går det att nå goda resultat.

I skriften Klimatsmart brukarsamverkan – arbetssätt för sänkt energianvändning beskriver vi hur man inom offentlig fastighetsförvaltning kan motivera brukarna att arbeta med energieffektivisering, hur man planerar och organiserar ett sådant arbete och hur själva genomförandet ska gå till. 

För att brukarna ska få rätt förutsättning behövs en grupp av yrkeskunniga fackmän från en rad olika områden såsom fastighet, el, värme, drift, IT och miljö. 

Arbetsgången i energiarbetet sker stegvis. Det första steget är att kartlägga energianvändningen. Med detta som grund kan man i steg två sedan systematisera genomförandet genom att dela upp vilka åtgärder man som brukare själv lätt kan göra och vilka som kräver hjälp av fackmän eller kanske längre planering. Det sista steget handlar om att mäta resultaten och återkoppla detta till brukarna. Som stöd för genomförandet ges i Klimatsmart brukarsamverkan – arbetssätt för sänkt energianvändning några tumregler för olika åtgärder vad avser teknik och prestanda.

I skriften finns också flera bra och inspirerande exempel på brukarsamverkan för att minska energianvändningen. Ett av exemplen är från Kungälv. Där tyckte kommunledningen att kommunen kunde använda pengar till bättre saker än energislöseri. De tog därför fram ekologiska föreskrifter som bland annat anger hur verksamheterna inom förvaltningen ska utnyttja energin på ett effektivt sätt. Beslutet om att följa de ekologiska föreskrifterna innebär att de kan spara drygt 400 000 kronor per år.

Även i Göteborg ville de minska energiförbrukningen. I ett nytt vård- och omsorgsboende var energianvändningen oväntat hög. Därför anordnade förvaltningen energiseminarier för att berätta om belysning, apparater, ventilation, värmedistribution och liknande. De utsåg också en energiansvarig på varje avdelning. Förvaltningen införde en rutin med energironder som samordnades med den brandsyn de ändå hade regelbundet. Och de anställda erbjöds bonus på vad de kunde spara de första tre åren.

Åtgärderna var enkla, det handlade om att byta lampor, släcka i utrymmen där ingen befinner sig, möblera så att värmen från elementen inte blockeras, fylla tvätt- och diskmaskiner, se upp med droppande kranar med mera. Inga konstigheter, men många bäckar små leddes in i samma fåra. 

Uppföljningen visade på besparing på cirka 40 000 kWh per år, vilket motsvarar drygt 11 procent. Personalen fick en del av de insparade pengarna som belöning och använde dessa till gemensamma trivselaktiviteter som teaterbesök och middagar. Modellen har sedan tillämpats på flera äldreboenden med ungefär samma sparresultat.

Gör som på vård- och omsorgsboendet i Kaverös Äng och i Kungälv – sluta slösa på energin och använd pengarna till bättre ändamål. Vi ger dig verktygen att sätta igång detta klimatsmarta arbete. 

Mer information:

Om din organisation är med i någon av våra utvecklingsfonder kan du kostnadsfritt ladda hem skriften Klimatsmart brukarsamverkan – arbetssätt för sänkt energianvändning i PDF-format. Skriften kan också beställas på webbutik.skl.se eller på Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (UFOS) webbplats www.offentligafastigheter.se. Där finns ytterligare skrifter om energispararbete.

Beställ rapport