Klimatsmart brukarsamverkan

Arbetssätt för sänkt energianvändning

Detta är en artikel i en serie som heter Energiverktygslådan och består av en förkortad populärversion av skriften Klimatsmart brukarsamverkan – arbetssätt för sänkt energianvändning.

Det finns en stor potential till besparingar genom effektivare energianvändning i fastighetssektorn. Det gäller inte minst i offentliga lokaler. På många arbetsplatser används merparten av energin när ingen är där och av apparater som står på när de inte används. Vi kan, genom att använda belysning, kontorsapparater och annan utrustning på rätt sätt, både spara pengar och vara klimatsmarta.

Ett växande miljö- och klimatengagemang hos personalen ute i offentlig sektors olika verksamheter ökar förutsättningarna för ett aktivt samarbete mellan fastighetsansvariga och brukare i syfte att minska energiförbrukningen. Personalen som dagligen använder lokaler kan genom kunskap och stöd genomföra åtgärder för att spara energi.

I skriften Klimatsmart brukarsamverkan – arbetssätt för sänkt energianvändning beskrivs hur man kan motivera burkarna att arbeta med energieffektivisering, hur man planerar och organiserar ett sådant arbete och hur själva genomförandet ska gå till. I skriften ges också flera goda och inspirerande exempel från offentlig sektor.

Varför ska vi involvera brukarna i vårt energieffektiviseringsarbete?

Det enkla svaret är att de dagligen använder lokalerna och den energi som förbrukas i dem. Genom en ökad kunskap om energianvändningen och de vinster som man kan göra genom att använda energin mer effektivt kan energiförbrukningen minska.

Hur motiverar vi brukarna att arbeta med effektivare energianvändning?

Ekonomiska argument är viktiga, men samtidigt är det inte tillräckligt för att motivera energisparåtgärder. Den statliga Energieffektiviseringsutredningen visade att endast 15 procent av de ekonomiskt lönsamma åtgärderna för energieffektivisering faktiskt genomförs. Bättre ekonomi är en bra morot, men brukarna behöver även kunskap och att se att deras åtgärder ger resultat.

I Kungälv ansåg kommunledningen att de kan ha roligare för pengarna än att använda dem till energislöseri. De tog därför fram ekologiska föreskrifter som bland annat anger hur verksamheterna inom förvaltningen ska utnyttja energin på ett effektivt sätt. Beslutet om att följa de ekologiska föreskrifterna innebär att de kan spara drygt 400 000 kronor per år.

Även inom äldrevården på Kaverös Äng i Göteborg ville de minska energianvändningen som var ovanlig hög i den nybyggda fastigheten. Där anordnade fastighetsförvaltaren och miljösamordnaren energiseminarier för vårdpersonalen. Personalen på äldreboendet har därefter genomfört en rad åtgärder som har lett till att de sparar cirka 40 000 kWh per år (drygt 11 procent).

Personalen fick en del av de insparade pengarna som belöning och använde dessa till gemensamma trivselaktiviteter som teaterbesök och middagar. Modellen har sedan tillämpats på flera äldreboenden med ungefär samma sparresultat.

Hur skapar man ett bra samarbete mellan fastighetsansvariga och brukare?

För brukarna är ofta energi en fråga som inte ligger inom deras yrkesområde. För att de ska komma igång med förändringar som leder till mindre energislöseri behöver de stöd för att komma igång. De behöver hjälp med teknisk information så att åtgärderna blir riktiga, hjälp med att förändra rutiner och etablera dessa i nya former samt hjälp med att följa upp åtgärderna och se att de ger resultat.

För detta behövs planering, organisation och regelbundenhet. Organisationen svarar för att energispararbetet blir kontinuerligt, tar del av och sprider erfarenheterna och ger incitament att upprätthålla uppnådda resultat. I denna organisation behövs också en energigrupp med deltagare från berörda verksamheter samt yrkeskunniga fackmän inom olika delområden såsom fastighet, el, värme, drift, IT, miljö etcetera, beroende på typ av organisation.

På äldreboendet i Kaverås Äng genomfördes flera energiseminarier för att personalen skulle få kunskap om energi och vilka åtgärder de själva kunde göra. Det handlar inte om någon ny innovativ teknik som skulle användas utan om att börja med enkla vardagsåtgärder som exempelvis att släcka ljuset när det är tomt i rummet, byta lampor till sådana som ger likvärdigt eller bättre ljus men förbrukar mindre energi och stänga av datorer när de inte används.

Läs mer om hur de gick till väga på Kaverös Äng i Göteborg:

Lena Lexén och hennes kollegor på äldreboendet Kaverös Äng i Göteborg har minskat energianvändningen med drygt 11 procent under en treårsperiod. Upprinnelsen var att ägaren Göteborgs stad genom sin förvaltning MedicHus och miljösamordnaren Lena Åvik noterade att det nybyggda äldreboendet hade ovanligt hög energiförbrukning.

Äldreboendet fick därför bli pilotprojekt för en tanke man haft om att engagera brukarna mera i energispararbetet. Det är ju trots allt brukarna som är närmast problemet och som bäst vet var ”energiläckorna” kan finnas. Kruxet är att de saknar tillräcklig teknisk kunskap för att veta var de ska leta.

Så förvaltningen ordnade energiseminarier för att berätta om belysning, apparater, ventilation, värmedistribution och liknande, samt utsåg en energiansvarig på varje avdelning. Förvaltningen införde en rutin med energironder som samordnades med den brandsyn man ändå hade regelbundet. Och de anställda erbjöds bonus på vad de kunde spara de första tre åren.

Åtgärderna var enkla. Det handlade om att byta lampor, släcka i utrymmen där ingen befinner sig, möblera så att värmen från elementen inte blockeras, fylla tvätt- och diskmaskiner, se upp med droppandekranar med mera. Inget märkvärdigt, men många bäckar små leddes in i samma fåra. Det blev till en vana som man också tog med sig hem och hade nytta av för eget bruk.
MedicHus har ställt upp med kontinuerlig rapportering så att de medverkande kunnat se att åtgärderna gör nytta.

– Annars vore det lite svårt att upprätthålla intresset, säger Lena Lexén.

Och pengarna spelar väl också en viss roll?

– Jovisst, det är trevligt att få en slant som personalen kan använda för till exempel gemensamma teaterbesök, men det är ännu roligare att se att det som man egentligen kände på sig skulle vara till nytta, att det faktiskt fungerar.

Finns det inte en risk att man går för långt? Vad säger de boende och deras anhöriga?

– Bara positivt, man pratar med alla och informerar på anhörigträffarna. Så nu går de också hem och tillämpar kunskaperna om energiförbrukning.

Hur kan vi planera och organisera ett energieffektiviseringsarbete?

För att brukarna ska kunna ta itu med förändringarna behöver de stöd att komma igång. De behöver hjälp med teknisk information så att åtgärderna blir riktiga, hjälp med att förändra rutiner och etablera dessa i nya former samt hjälp med att följa upp åtgärderna och se att de ger resultat.

Det kan vara lätt att förlita sig till entusiastiska eldsjälar, men energieffektiviseringsarbete har svårt att få fäste och utvecklas om det inte blir en del av vardagen och om det inte organiseras på ett bra sätt. Förändringar kräver därför en kompletterad och tydlig organisation, särskilt i omställningsfasen innan man ännu hunnit göra det nya till rutin.

För att energieffektiviseringsarbetet ska tas på allvar krävs aktivt engagemang och ställningstagande på ledningsnivå. Dessa personer har sedan i uppgift att se till att ansvar och befogenheter fördelas, men också att åtgärderna uppmuntras och följs upp. Det behövs också en energigrupp som tar sig an frågorna. En sådan energigrupp ska ha deltagare från berörda verksamheter samt yrkeskunniga fackmän inom olika delområden såsom fastighet, el, värme, drift, IT och miljö.

Arbetsgången delas in i tre steg: kartlägga, systematisera genomförandet samt följa upp och rapportera.

Arbetsgång A: Kartlägga

Energisparandet gäller både värme och el. För brukarna är det som regel lättare att arbeta med elanvändningen, medan de åtgärder som avser värme oftast kräver särskild fackkompetens.
Elanvändningen varierar stort i offentliga lokaler. En enkel tumregel är att halva elanvändningen är verksamhetsanknuten och kan påverkas av brukarna själva i stor utsträckning och att den andra halvan är fastighetsanknuten och fordrar en dialog samt åtgärder av yrkesmän på olika områden.

Nedanstående tabell visar genomsnittsvärden för lokaler inom vård, utbildning och administration. Den ger en bra och tydlig anvisning om var de stora energiläckorna finns och vad man kan göra åt dem. Det är också ett bra sätt att börja en kartläggning av den egna verksamheten.

En stor del av energianvändningen är verksamhetsanknuten och kan relativt lätt påverkas. Färgmärkningen i följande figur antyder vilka saker man lätt kan göra själv (grönt), vilka som fordrar någon förberedelse och kanske assistans av yrkeskunniga fackmän (gult) samt ytterligare några som fordrar att man inväntar rätt tillfälle och planerar för en ändring (orange). Det handlar här om åtgärder som måste genomföras av fastighetsansvariga.

Arbetsgång B: Systematisera genomförandet

Som fastighetsansvarig kan man lätt bli överväldigad av allt som ska och kan göras. Ett bra sätt att börja är att sortera upp vad man kan göra själv och vad man kan behöva hjälp med.

För att komma någon vart kan man också behöva titta på verksamheten med en mer kritisk blick. Energiförbrukande apparater ger oss nytta i form av ljus, kraft, värme, underhållning och arbetsredskap. Men i de flesta lokaler står apparater och belysning på även när ingen är där. De slukar el och genererar värme som måste kylas bort. Se därför över rutinerna så att rätt energi används till rätt saker och på rätt tider. Här behövs hjälp av både brukare och yrkeskunniga inom drift och energi för att energieffektiviseringsarbetet ska bli optimalt.

För att brukarna ska kunna medverka i energispararbetet behöver de veta mer om hur systemen fungerar, vilka åtgärder som kan vidtas och, inte minst, hur nya tekniska apparater kan fungera i deras miljö. På MedicHus i Göteborg samlade de all berörd personal till energiseminarier, vilket fungerade mycket bra. Seminarierna fokuserade kring följande punkter:

  • Allmän information om varför det är viktigt att spara energi och vad brukarsamverkan går ut på.
  • Driftteknikerns genomgång av klimatsystemet och funktionen i det aktuella huset.
  • Alla fick tillfälle att komma med förslag på hur de kan spara energi i sitt hus. De energisparförslag som kom upp på seminarierna användes sedan som utgångspunkt för energispararbetet.

Personalen på äldreboendet fick också underlag med tekniska beskrivningar för att kunna välja till exempel rätt sorts lampor.

Andra sätt att arbeta systematiserat med genomförande är att göra metodiska energironder Dessa kan göras samtidigt med exempelvis brandsynstillfällena. Även natt­vandringarna har visats sig vara bra. Det är vandringar genom fastigheterna nattetid för att ta reda på vilka apparater som är igång, lyssna på det som surrar och se var det lyser. Man får då mycket information om vilken energi som används när det mesta borde vara stängt och släckt.

Arbetsgång C: Följa upp och rapportera

I första hand avser uppföljningen att med hjälp av statistik verifiera resultat samt att kommunicera detta till de berörda.

I äldreboendet Kaverös Äng skapade de ett ekonomiskt incitament för personalen. De kostnadsbesparingar som beror på verksamhetens energibesparingar återfördes efter första året till personalen på äldreboendet, som själva valde hur de skulle användas. Tanken är att energivinsten ska förhöja medarbetarnas trivsel på arbetsplatsen.

Efter det första projektårets slut tillfrågades personalen om de ville fortsätta samarbeta kring energieffektivisering. Om de behöll sin lägre elförbrukning även under andra året skulle vinsten delas mellan MedicHus och personalen på vård- och omsorgsboende. Om de lyckades överträffa sparandet från första året skulle personalen på vård- och omsorgsboende få hela vinsten av den delen av besparingen. År tre fick personalen på motsvarande sätt en tredjedel av vinsten samt hela vinsten av det som var bättre än andra året.

Det är viktigt att rapporteringen inte enbart stannar vid enbart siffror eller energi. Det kan finnas andra aspekter, positiva och negativa, som avser kvalitet eller upplevelse av förändringarna som är betydelsefulla för hur man ska gå vidare.

Var uppmärksam på negativa konsekvenser som:

  • Klagomål på inomhusluften. Anledningarna kan vara många: för låga luftflöden, för hög temperatur på ventilationsluften, för korta drifttider, dåligt utbyte av luften i rummet, möbler, gardiner med mera, som står i vägen för ventilationsluften eller att filter inte har bytts.
  • Lokaler med varierande användning.
  • Ofta är det lönsamt att anpassa ventilationen efter behov om lokalerna används i begränsad eller mycket varierande omfattning.
  • Klagomål på belysningen. Det kan då vara dags att byta av arbetsmiljöskäl.

Var och hur kan man spara energi i offentliga fastigheter?

I Klimatsmart brukarsamverkan – arbetssätt för sänkt energianvändning presenteras gällande teknik och prestanda för olika åtgärder som kan vara användbara både i planering och genomförande. I många sammanhang är olika lösningar inte helt utbytbara och det kan vara klokt att först prova ny teknik innan man genomför förändringar fullt ut.

Energimärkta apparater

Ett enkelt sätt att se ifall de apparater som används är energieffektiva är om de är märkta med EU:s märkning för energianvändning och får bra betyg.  EU:s energimärke anger hur mycket energi en produkt förbrukar, graderat från A (bäst) till G (sämst). För några få produkter finns dessutom de extremt bra klasserna A+ och A++. Reglerna om energimärkning är gemensamma för EU-länderna.

Dessa apparater ska vara märkta:

  • Kylskåp, kyl- och svalskåp, kyl- och frysskåp, frysskåp och frysboxar
  • Ugnar och ugnsdelen på spisar. Spisar med två ugnar ska ha två märketiketter
  • Diskmaskiner
  • Tvättmaskiner
  • Torktumlare
  • Kombinerade tvättmaskiner och torktumlare
  • Lampor
  • Luftkonditioneringsapparater
  • Luftvärmepumpar.

Troligen kommer fler produktgrupper att energimärkas framöver. Aktuell information om ekodesign och krav på energimärkning finns på Energimyndighetens hemsida: www.energimyndigheten.se.

Belysning

Oavsett kategorier av lokaler är belysningen den stora kostnadsposten för el. Enligt belysningsindustrin kan omkring 50 procent av energin för belysning sparas i kontorsmiljöer. Skillnaden i energianvändning mellan bra och dålig belysning kan dock vara ännu större.

Ett bra system, som använder dagens bästa teknik med effektiva ljuskällor med belysningsstyrning som tar hänsyn till närvaro och dagsljus och är installerad i lokaler med god färgsättning, kan nå låga energinivåer. Motsatsen är gamla system med illa underhållna och smutsiga armaturer i lokaler med mörk färgsättning.

Goda råd för energieffektiv belysning:

  • Brukarna ska släcka i utrymmen där ingen uppehåller sig.
  • Minska drifttider. En bättre anpassning till verksamhetstiden i lokalerna.
  • Använd energieffektiva ljuskällor.
  • Välj inte för mörka färger på golv, väggar och tak. Det gör att man måste kompensera med högre belysningseffekt.
  • Räkna ut installerad effekt per kvadratmeter (W/kvm). Lägg ihop effekten för alla ljuskällor i ett rum och dividera med golvytan.

Vatten

Läckande vatten i kranar, duschar och toaletter kan innebära stora förluster även om det bara droppar en aning. En droppande kran kan öka vattenförbrukningen med 100 liter per dygn. Detta innebär en ökad kostnad för vattenförbrukning, men leder också till ökad energianvändning och därmed högre energikostnader. 

Ventilation

Ventilationen kan ge avsevärda energiförluster, vilka kan undvikas genom större eller mindre ingrepp i systemen så att anpassning sker till verksamheten. Ett bra ventilationssystem har fläktar som är anpassade till systemet, har låg effekt, är väl skötta och rengjorda samt har drifttider och temperaturinställningar anpassade till verksamheten. De har också installation för värmeåtervinning.

Till ventilationen kan också räknas vädring, vilken bör utföras under kort tid och med avstängda radiatorer under tider när utomhustemperaturen är låg. Vädring är också ett alternativ till kylning eller fläktanvändning sommartid.

Goda råd för energieffektiv ventilation:

  • Anpassa drifttider till verksamhetstider.
  • Se över och sänk flödet, särskilt om personalen som arbetar i verksamheten upplever drag och/eller ljudstörningar från ventilationen.
  • Kontrollera att temperaturerna är rätt inställda.
  • Ändra fläkten till lägre effekt mot riktmärket 1,5 kW per kubikmeter per sekund.
  • Installera och justera värmeåtervinning.
Kyla

Kylning används framförallt för att få ett skönt inomhusklimat. Värmen kommer från solinstrålning och från apparater som avger värme.

Solavskärmning minskar värmen från solen och ger en minskning av kylbehovet med upp till 90 procent. Utvändiga solskydd avskärmar solinstrålningen bäst. Om solskyddsglas används ska glasen ha hög dagsljustransmittans, det vill säga släppa igenom mycket dagsljus. Samtidigt ska så mycket värmestrålning som möjligt hindras att gå igenom glaset. Utmaningen är att skärma av den direkta solinstrålningen samtidigt som ljus släpps in och möjligheten till utsikt genom fönstren finns kvar.

På ett modernt kontor finns alltmer utrustning som avger värme och som upplevs som besvärande eller skadlig. Kraven på kyla är i många fall dels en följd av att man har alltför hög energianvändning i den befintliga tekniska utrustningen och dels att man har överdrivet höga krav på temperaturbegränsning. Datautrustning och moderna datorer är tillverkade för att klara mycket höga temperaturer i alla delar av världen och kräver ytterst sällan 20°C året om som omgivningstemperatur.

På sjukhus eller andra lokaler där det sker kylning för medicinska ändamål kyls ibland hela rum, men oftast räcker det med att kyla dessa i vanliga kylar.

Trivsel-el

En stor andel el används i offentliga fastigheter då ingen är där och då ingen har nytta av den. Se därför till att minska detta energislöseri.
Goda råd för att effektivisera trivsel-el:

  • Kaffeautomater och vattenkylare bör stängas av under icke arbetstid. De tillför bara värme, som i värsta fall måste kylas bort under den tid ingen använder dem.
  • Om det är besvärligt att stänga av och sätta igång apparater eller dekorationsbelysning så använd tidur.
  • Be brukarna att alltid ta ur batteriladdare när apparaten är färdigladdad. Ofta blir den löstagbara batteriladdaren kvar i eluttaget när laddningen är genomförd och fortsätter att använda energi på tomgång (stand-by).
  • Låt inte belysningen i fastigheten vara tänd dygnet runt, utan installera sensorer som känner av närvaro i rummet.
Storkök, pentry

Personalen i storköken har en tuff arbetsmiljö och hårda krav på kvalitet. Detta fordrar både arbetsmiljö- och produkthänsyn som ofta går hand i hand med energihänsyn när man vill begränsa värmeavgivning och risk för arbetsskador.

I storkök och pentry används i viss omfattning samma typ av utrustning för kyl, frys, disk och matlagning som i hemmen och för dessa finns EU-märkningen för energianvändning (A–G). Genom att använda utrustning med låg energiförbrukning kan man spara mycket energi.

Goda råd till brukarna för ett energieffektivt kök:

  • Koka med lock. Detta sparar upp till 70 procent av energianvändningen. Stäng av ugn och platta några minuter innan maten är färdig och utnyttja eftervärmen.
  • Använd grytor och stekkärl med plan botten. De drar betydligt mindre energi än de med ojämn botten. 30 procent av energin försvinner om kokkärlet har ojämn botten.
  • Utnyttja vattenkokaren. Den värmer vattnet snabbare och kräver mindre energi än spisen.
  • Använd mikrovågsugn. Den fungerar utmärkt till uppvärmning och tillagning när du inte ska laga så mycket mat.
  • Låt inte köksfläkten vara på för länge. Om den står på för länge drar den med sig onödigt mycket uppvärmd inneluft.
  • Välj en induktionshäll när det är dags att byta spis. Den förbrukar 33 procent mindre energi än en glaskeramikhäll. En induktionshäll är bara aktiverad då kärlen står på hällen vilket både innebär lägre värme avgivning och mindre risk för brännskador.
  • Se till att ni har moderna kranar. Moderna kranar och munstycken spolar bara en tredjedel så mycket vatten som gamla. Engrepps- och termostatblandare använder mindre energi än separata kranar för varmt och kallt vatten.
  • Stoppa droppandet. Kranar med otäta packningar kan läcka så mycket att det motsvarar 500 kWh om året. Det är billigare att byta packningar.
  • Se till att diskmaskinerna är fulla när de körs i gång.
  • För fastighetsägaren är det viktigt att storkök har bra ventilation, men besparingar kan göras genom att den är styrd till verksamhetstiderna och stängs av eller regleras ned då toppbelastningarna är över.
Tvättutrustning

I viss offentlig verksamhet krävs utrustning för tvätt och torkning. Tvättmaskiner omfattas av EU-märkningen för energianvändning och genom att använda energisnåla tvättmaskiner kan energi sparas.
Goda råd till brukarna för energieffektiv tvätt och tork:

  • Vid tvätt bör maskinerna vara väl fyllda.
  • Sänk temperaturen. De tvättmedel vi använder idag kräver inte lika höga temperaturer som förr.
  • Centrifugera mera. Låt centrifugen gå med minst 1000 varv per minut om tvätten ska torktumlas efteråt. Annars drar torktumlaren onödigt mycket energi.
  • Använd i första hand kondenstumlare.
  • Tumla lagom. Ha inte maskinen för full och låt inte tvätten bli knastertorr.
  • Använd torktumlare istället för torkskåp. Ett torkskåp drar ofta dubbelt så mycket energi som en torktumlare.
Dator och IT

Datorerna står för en allt större del av energianvändningen. Samtidigt som de blir fler så minskar den genomsnittliga effektiva användningstiden för varje enskild dator och det blir därmed viktigare att se till att de är påslagna enbart när de behövs. Om de står på även när innehavaren är på möte, äter lunch eller har gått hem, avger de värme som ibland måste kylas och ventileras bort.

Moderna datorer har ofta funktioner som innebär att de successivt kan släckas ned. Dessa funktioner är emellertid inte alltid i bruk utan måste aktiveras i operativsystemet. Att skärmsläckaren går på betyder inte automatiskt att datorn använder mindre el. Energisparlägena kan heta ”vänteläge” eller ”viloläge”.  Be brukarna att välja viloläget, eftersom det drar minst el, eller ställa in hur snabbt datorn ska gå över i det valda läget. Dessutom finns inställningar som innebär att datorn stänger av både hårddisk och skärm helt när man inte har använt den på en stund. Men den säkraste metoden att försäkra sig om att datorn inte använder energi i onödan är naturligtvis att stänga av den.

Det finns olika märkning för energieffektiva datorer och IT-utrustning. En amerikansk märkning som även används i stor utsträckning i Europa är Energy Star. Med hjälp av energikalkylatorn som finns på Energy Stars hemsida www.eu-energystar.org  kan du till exempel räkna ut hur mycket energi en viss dator kräver.

Den nordiska miljömärkningen Svanen finns för datorer och bildskärmar. Svanen-märkta datorer har låg energiförbrukning, men också bra ergonomi, låg ljudnivå och innehåller inte de farligaste flamskyddsmedlen. De är också enkla att uppgradera, demontera och återvinna.

Dessutom finns TCO-märkning för datorer, bildskärmar och skrivare, som förutom krav på låg strålning och energianvändning, också omfattar andra arbetsmiljö- och miljöaspekter.
Skillnaden kan vara mycket stor mellan ett dåligt system, med gammal dator och skärm som inte stängs av när det behövs, och ett modernt med alla övervaknings funktioner aktiverade och med en ägare som automatiskt stänger av.

Utöver att man kan minska energianvändningen för själva kontorsutrustningen, påverkas även behovet av så kallad komfortkyla. I serverutrymmen behövs ofta omfattande kylinstallationer på grund av värmeavgivningen.

Goda råd till brukarna för energieffektiva datorer och IT-produkter:

  • Välj utrustning med platta skärmar och ersätt de gamla katodstråleskärmarna. LCD-skärmar använder i genomsnitt 50–70 procent mindre energi i aktivt läge än gamla bildskärmar.
  • Se till att nedsläckningsfunktionerna aktiveras.
  • Stäng datorn vid lunch, längre möten och vid arbetsdagens slut.
  • Om det finns anslutna skrivare, separata minnen eller annan datorberoende utrustning kan dessa anslutas till ett grenuttag som styrs av datorn och automatiskt stängs när datorn stängs. Grenkontakten känner av om själva datorn går ner i vila eller stängs av. Kontakter bryter då elen till kringutrustningen.
  • För IT-ansvariga finns en rad hjälpmedel för att sköta både enskilda datorer och nätverk så att de körs med låg energianvändning.
  • Genom att vid nyinvesteringar köpa in de energieffektivaste IT-produkterna går det att minst halvera energiförbrukningen i drift.
Mer information:

Om din organisation är med i någon av våra utvecklingsfonder kan du kostnadsfritt ladda hem skriften Klimatsmart brukarsamverkan – arbetssätt för sänkt energianvändning i PDF-format. Skriften kan också beställas på webbutik.skl.se eller på Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (UFOS) webbplats www.offentligafastigheter.se. Där finns ytterligare skrifter om energispararbete.

Beställ rapport